En fin februaridag 1979 föddes killen som skulle bli något utav en legend i Aroskretsarna.

Den unga pojken med tältpinnar till ben och dålig syn döptes till det störsköna namnet Johan Guy Patrik Wemmenhag. Ett namn som senare reviderats till bara Joge. Säger man Joge så lyser det i alla Västeråsares ögon, den mannen vet alla vem det är men få har sett honom. Detta beror mest iofs på att han numera endast är vaken nattetid. Joge började sin karriär redan 1991 i Skallbergets IK, en klubb han var trogen fram tills säsongen 94-95 då han efter mycket dramatiska omständigheter blev den dyraste spelarövergången i Västreås juniorinnebandys historia när han skrev på ett hisnande kontrakt med Tomasgårdens IF. Detta gav redan då en hint om vilken kapacitet denna spinkiga lilla tekniker hade.

Redan i ung ålder påbörjade han det som även skulle bli slutet för hans innebandykarriär

Det finns de som behärskar hockeyskottets svåra teknik och så fanns de dem som ledde utvecklingen. Joge var en av de senare och ingen kunde flexa en klubba som Joge i skottögonblicket.

I Tomasgården blev sedan Joge klassiskt skolad och en begynnande innebandyfrisyr började visa sig.

Joge fick under Peter Stillmans ledning tidigt chansen i det äldre juniorlaget och blev snabbt populär som en av E-killarna dvs en av alla i laget som hade ett namn som slutade på e som Lagge, Orre, Steffe, Joge, Lelle, Jeppe osv. Joge blev snabbt en av poängkungarna i laget och fick sitt stora genombrott i den klassiska sjärncupen I Karlstad 1997 där han blev turneringens poängkung. Fast mest kommer nog Karlstadsborna minnas att Joge tidigt på morgonen innan cupen färgat håret grönt med karamellfärg utan att tänka på att denna färg inte håller sig i håret när man blir svettig utan sakta rinner ner i ansiktet. Detta resulterade i ett litet grönt troll som sprang runt i Sundstahallen och sköt mål efter mål. (Tyvärr saknas bilder från den här tiden eftersom digitalkameran inte var uppfunnen då)

1999-2000 så började Joges storhet på riktigt, efter att aldrig riktigt ha uppskattats för sina kvaliteer i Tomasgården så insåg Joge att det var dags att prova sina vingar i klubben Aros/Hammarby IBK.

Succen var omedelbar och Joges status i föreningen växte snabbt till snudd på onåbar. Hans fruktade hockeyskott, hans fula Djurgårdströjor och hans sköna one-liners gjorde Joge till klubbens stora profil utåt. Tillsammans med bland annat Micke Gall och Tomsie Tiger så bildade Joge en fruktad kedja som spelarna i Aspatorp, Skälby mfl fortfarande kan vakna upp skrikandes mitt natten pga. Joge började även långt innan bloggen var uppfunnen att blogga på www.arosvikings.com under den egna delen som han så humbelt kallade Joggologi. Detta var en av de mest besökta webbsidorna på internet och sägs vara mallen som sedan Wordpress kopierade och kallade sin egna. Snäll som han är så har Joge valt att inte stämma jänkarna.

Men 03-04 hände det som troligen blev slutet för en av Västmanlands mest framgångsrika ickekarriär. '

Några Arosspelare började samlas i köket vid Jons studentboende på vardagskvällarna för att lira den nya flugan Texas hold em, tidigare hade man mest ägnat sig åt kortspel såsom No limit och traditionell Poker men detta nya kortspel trollband aroskillarna som aldrig förr. Framförallt Joge som redan på den tiden av skattetekniska skäl jobbade som croupier blev som förtrollad. Han blev snabbt en av de ledande personerna bakom beslut som tex tredubbel insats i turneringen och sedan vägskälsbeslutet att förbjuda chips (såna man äter) och dricka på sammankomsterna (det var här Linkan och Jeppe föll bort) När Joge inte kunde få nog av livepokern så började han spela mera och mera på nätet.